Genomfört
ÅTGÄRDENS LÄGE
Åtgärden stödde och främjade framgångsrikt projektet för spridningen av gips och bidrog till att gips togs i bruk också i större utsträckning på kustområdet. Sedan hösten 2020 har gips spridits på åkrar på Skärgårdshavets och senare alla kustens NTM-centralers tillrinningsområden med hjälp av finansiering från programmet för effektiverat vattenskydd genom projektet Gips som administrerades av NTM-centralen i Egentliga Finland. Projekt som gäller andra jordförbättringsämnen är också i gång och användningen av sådana främjas.
BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN
Laboratorieundersökningar och småskaliga fältförsök har visat att gips, dvs. kalciumsulfat kan minska utsköljningen av fosfor från leråkrar avsevärt. På senare år har det framförts att spridning av gips på åkrarna är ett effektivt sätt att minska fosforbelastningen. Gipsens effekt grundar sig på att den innehåller kalcium, som förbättrar markens struktur genom att ”sammanbinda” jordpartiklar. Detta stärker markens grynstruktur, vilket i sin tur gör att marken håller bättre mot erosion. På samma gång minskar mängden partikelfosfor som ingår i finfördelat jordmaterial som strömmar med avrinningsvatten till vattendragen. Vidare effektiviseras retentionen av löslig fosfatfosfor och utsköljningsrisken minskar, men fosforn duger fortfarande för växterna.
I vissa undersökningar har man konstaterat att gips minskar mängden partikelbunden fosfor som rinner ut i vattnen med hela 60 %, men i andra försök har resultaten inte varit lika påtagliga. Gips lämpar sig endast för användning i avrinningsområdena till de älvar som rinner direkt ut i havet utan någon sjö emellan, eftersom sulfat som ingår i gips kan öka risken för att depåer av näringsämnen i bottnen frigörs. Därtill bör det märkas att gips inte tar bort fosforn från åkrarna och behandlingen måste förnyas med några års mellanrum. Därför är det anledning att alltjämt sänka åkrarnas fosforstatus för att uppnå en bestående minskning av belastningen. Ett centralt problem på många åkerområden är minskningen av organiskt material, vilket ökar utsköljningen av näringsämnen.
Målet med den här åtgärden är att stöda och främja projektet om gipsspridning som håller på att starta (SYKE, Helsingfors universitet). Projektet utreder hur man kan använda gips på betydligt större åkerarealer än hittills. På längre sikt har åtgärden som mål att göra det möjligt att utvidga användningen av gips även till andra lämpliga avrinningsområden till kustvattnen ifall resultaten av nämnda försök talar för detta. Inom åtgärden utreds bl.a. hur gipsspridning lämpar sig för olika slags åkrar, effekterna för jordens bördighet och vattenorganismerna samt näringsbelastningen och näringshalterna i vattensystemet. Åtgärden pågår i flera år för att det ska gå att få fram betydelsen av olika väderförhållanden och växtperioder. Gipsspridning på åkrar kan vara en metod även för åtgärden EUTROF 4, vars mål är att förbättra livsmiljöerna för känsliga organismer i vatten som strömmar ut i havet.
Inom ramen för den åtgärden utreds även effekterna av att sprida strukturkalk på åkrarna. Med strukturkalk avses kalkning av bränd kalk, dvs. kalciumoxid (CaO) eller släckt kalk, dvs. kalciumhydroxid (CaOH). I preliminära undersökningar har strukturkalk gett effekter som påminner mycket om effekterna av gips. Strukturkalk skulle också ha en markförbättrande effekt eftersom den minskar surheten.
TIDTABELL
2016-2021
Miljöministeriet (MM)
