Genomfört
ÅTGÄRDENS LÄGE
”Inom ramen för åtgärden genomfördes kommunikations- och informationskampanjer om olika teman, och t.ex. havsmaterialet samlades under samma internetgränssnitt i portalen Östersjön.fi. Åtgärden fortsätter som den nya åtgärden ””Förstärkt kommunikation om
havsvårdens mål (ÅP2022-KOMMUNIKATION1)””.”
BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN
Webbsidorna http://www.ymparisto.fi/sv-FI/Hav (ymparisto.fi/ MERI) görs till en central kanal för informationsspridning om havsskyddet och havsvården. På sidorna samlas bland annat aktuella indikatordata som bygger på programmet för uppföljning av havsvården, aktuella mätardata från uppföljningen av genom-förandet av åtgärdsprogrammet för havsvården och uppgifter från havsforsk-ningen.
Medvetenheten om havets betydelse för människan och om havet som en för alla gemensam egendom (”havsläskunnighet”) främjas. Tanken kan främjas redan i småbarnsfostran genom att man tar upp kunskap om havet i daghem-men i form av olika slags evenemang, förevisningar och liknande exempelvis i samarbete med organisationer och medborgarföreningar inom miljöbranschen. Syftet är att uppmärksamma ”havsläskunnighet” till och med i läroplanen för den grundläggande utbildningen.
Åtgärden fördelar sig tematiskt på tre slags åtgärder:
(A) Kommunikation om konsumtion och kommunikation som ökar kännedomen om havsvården,
(B) Åtgärder som hänför sig till verksamhetsutövning, produktion och handel samt till
(C) Boende och rörlighet
A. KOMMUNIKATION OM KONSUMTION OCH KOMMUNIKATON SOM ÖKAR KÄNNEDOMEN OM HAVSVÅRDEN:
A.1 Minskning av näringsproduktionens och -konsumtionens konsekvenser för vattensystemenn
• Iakttagande av näringsrekommendationer: Iakttagandet av en diet som är förenlig med näringsrekommendationerna främjas genom information och utbildning. Tallriksmodellen enligt näringsrekommendationen vägleder konsumenten att äta miljövänligare genom att framhålla naturfisk och en vegetariskt baserad kost (grönsaker, baljväxter, bär, frukter, spannmål), som belastar vattnen mindre.
• Mindre matsvinn: matsvinnet i hushållen, livsmedelsproduktionen, handeln och matservicen ska minskas genom information och rådgivning. Om matsvinnet minskar, torde även näringsproduktionen samt näringsbelastningen på vattnen minska.
A.2 Mindre nedskräpning genom att informera och påverka konsumenternas köpbeslut
• Information om skräpets konsekvenser till konsumenterna: Att skräp hamnar i havet beror till största delen på okunskap och nonchalans. Detta kan man påverka till exempel genom kampanjartad information och utbildning som siktar på att minska nedskräpningen av havet. I kampanjen tas nedskräpningen upp som ett problem för havsnaturen. I kampanjen ges också bedömningar av hur nedskräpning kan störa funktionen i det marina ekosystemet och hur individuella val påverkar nedskräpningen också av havet.
• Konsumenternas köpval: användningen av plastförpackningar och olika slags plastpåsar samt exempelvis kosmetik- och hygienprodukter som innehåller mikroplaster ska minskas genom att man påverkar konsumenterna med råd och upplysning. Alternativ presenteras för konsumenterna: uppmuntran att exempelvis övergå till att använda genuint bionedbrytbara kassar och hållbara kassar samt att gynna hygien- och andra produkter som inte innehåller mikroplaster. När informationen om nedskräpningen ökar görs mer specifika infopaket om mängderna av olika slags skräp, deras källor och konsekvenser, exempelvis i sociala medier (såsom facebook/ twitter samt webbplatser för frilufts- och båtlivsorganisationer). När användningen av plastförpackningar och produkter som innehåller mikroplaster minskar minskar också mängden makro- och mikroskräp som hamnar i vattnen. När åtgärden mot skräp (SKRÄP 1) framskrider och bland annat betydelsen av olika källor till skräp preciseras blir också objekten för kommunikationen och själva kommunikationen tydligare.
B. KOMMUNIKATION OM VERKSAMHETSUTÖVNING, PRODUKTION OCH HANDEL:
B.1 Minskning av skräp i havet och på stränderna i samarbete med fiskare och båtfarare
• Kampanj riktad till fiskare och hamnar: man kan bedöma möjligheterna att ordna ”Fishing for litter”-kampanjer för att fiskarna ska samla in skräp ur vattnet. Sådana kampanjer har förts i Polens och Lettlands vatten.
B.2 Minskning av nedskräpningen genom rådgivning och information till producenter
• Miljörådgivning till tillverkare av produkter (t.ex. materialval, förpackning): Produkttillverkare, varumärkesinnehavare och återförsäljare kan uppmuntras att se till att produkterna är miljövänliga med tanke på nedskräpningen av havet och beakta mängden förpackningsmaterial, dess kvalitet samt produkternas livslängd och återvinnbarhet. Fokus läggs exempelvis på produkter som förekommer rikligt i den marina miljön.
• Medan skräpåtgärden (SKRÄP 1) genomförs ökar kunskapen om nedskräpningen och dess konsekvenser, vilket ger en utgångspunkt för precisering av kommunikationsåtgärden.
B.3 Följderna av muddringar i liten skala och ett riktigt genomförande
• Ett infopaket förbereds om följderna av och bestämmelserna om små muddringar samt om riktigt genomförda små muddringar Produkten kan vara ett meddelande med information om konsekvenserna av muddring och störningar i havsbottnen, om lagstiftning samt om ansvarsfullt och riktigt agerande. Meddelandet postas till verksamhetsutövare och invånare i valda områden och facebook/webbplatser stöder informationen och länkar till kontaktuppgifter för exempelvis regionala tillståndsmyndigheter. Muddringsföretagarna ska informeras om de kombinerade effekterna av muddringarna och om anmälningsförfarandets betydelse. Stöder åtgärden FYSISK 1 och också åtgärderna NATUR 2 och NATUR 3.
C. KOMMUNIKATION OM BOENDE OCH RÖRLIGHET:
C.1 Effektivare användning av avfallshanteringen i rekreationsobjekt på stränder
• Utökad miljöfostran om korrekt hantering av avfall i rekreationsobjekt Kampanj för ansvarsfullt beteende som tar hänsyn till miljön. Kampanjen kan utvidgas till småbarnsfostran och kopplas till kampanjen för minskad nedskräpning. Principen om ett skräpfritt friluftsliv främjas också bland den vuxna befolkningen genom att info om sortering distribueras i sociala medier och en positiv bild av en modern sorterande konsument skapas.
• Kampanjer för att samla in skräp från stränderna riktas till strandanvändare och båtfarare exempelvis på populära rekreationsplatser (som exempel kampanjen Snygg beach 2014–2015) samt på öar och holmar. Kampanjerna kan ordnas i samarbete med båtlivsorganisationerna exempelvis genom att man utmanar/ sporrar fiskare och privata båtförare att tillsammans se till vårt gemensamma hav.
C.2 Vistelse i skyddsområden och i känsliga naturobjekt. Stöder åtgärderna NATUR 1–3 och BULLER 3
• Information om skador i skyddsområden och områden med känsliga organismer till följd av friluftsliv, båtliv och landstigning. Enskilda personer uppmuntras att fundera på sina egna val. Att var och en genom sitt eget beteende kan bidra till att Östersjön bevaras som en mångformig livsmiljö framhävs. Särskilda skyddsområden och andra känsliga områden kan lyftas fram under kampanjen, vistelseförbud kan motiveras, tidsmässiga eller funktionella rekommendationer kan ges för vistelser och information om naturvänligt friluftsliv kan delas ut.
• I kampanjen berättas också om förekomsten av viktiga natur typer (bl.a. fiskarnas lekområden) i de finska havsområdena och om deras betydelse. Samtidigt betonas de skadliga effekterna som orsakas av människan. Dessutom berättar man i kampanjen om hotade naturtyper. I samarbete med organisationer och medborgarföreningar inom miljöbranschen produceras material för båtfarare. Målgrupp för kommunikationen är särskilt de som rör sig och semestrar i skärgården. Utifrån den kunskap som producerats av åtgärden för att minska undervattensbullret (BULLER 3) läggs en kampanj upp inom vilken allmänheten görs bekant med ljudvärlden under vattnet och vilket slags buller mänsklig aktivitet ger upphov till både under och över vatten. Allteftersom bulleråtgärden fortskrider ökar kunskapen om nivån på under och ovanför vattnet och om dess konsekvenser för det marina ekosystemet. Kommunikationsåtgärden preciseras utifrån den här kunskapen. I kommunikationen kan man särskilt lyfta fram fåglar och havsdäggdjur, såsom tumlare och sälar, som man vet att påverkas av bullret.
C.3. Karttjänst över skyddsområdenas position, begränsningar och naturvärden samt mobilapp om skydds- och friluftsområden. Stöder åtgärderna NATUR 1 och 3
• Karttjänst: Positionerna för alla naturskyddsområden och bestämmelserna om dessa görs allmänt tillgängliga i karttjänsten och information om detta sprids på olika sätt Via webbplatsen Utinaturen.fi (Luontoon.fi) och de kommunala miljökanalerna ges information om skyddsområden samt om deras begränsningar, skötsel och naturvärden. Kommunikationsmaterial om skyddets betydelse och arternas stränga krav på levnadsplatsen skapas. Betydelsen av strikta skyddsområden för Finlands natur framhävs på ett positivt sätt.
• Mobilapp: En mobilapp som berättar om naturen och naturskyddsområdena utvecklas. Med appen ska medvetenheten om naturskyddsområdena samt målen för och bestämmelserna om skyddet av dem ökas. Appen ska utnyttja tekniken för positionsbestämning, meddela användaren om när denna anländer till ett naturskyddsområde, om fridlysnings- eller ordningsreglerna i området, om naturobjekten i området samt om funktions- och områdesmässiga begränsningar. I mån av möjlighet ska också uppgifter om friluftsområden, rekreationsområden, naturhamnar och eventuellt rekommenderade fiskeplatser läggas till i appen.
2016-2021
ANSVARIG INSTANS
Miljöministeriet (MM) och Jord- och skogsbruksministeriet (JSM)
