Genomfört
ÅTGÄRDENS LÄGE
Statusbedömningarna av utrotningshotade naturtyper och arter har gjorts, men arbetet med att göra upp åtgärdsprogram för enskilda naturtyper och arter fortsätter under perioden 2022‒2027 inom den nya åtgärden ”Åtgärdsprogram för hotade marina arter och naturtyper (ÅP2022-NATUR5)”.
BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN
För närvarande finns det inga åtgärdsprogram för utrotningshotade arter och naturtyper i Finland som kan förbättra nivån på skyddet av dem så att arternas populationer, naturtypernas arealer och antalet förekomster börjar öka.
Den här åtgärden går ut på att ta fram åtgärdsprogram för de hotade arterna och naturtyperna i Östersjön. I åtgärdens första skede samlas information om utrotningshotade och bristfälligt kända arters och naturtypers förekomstområden, omfattning och status. Dessutom utvecklas nya metoder för att öka kunskapen om de bristfälligt kända arterna. Det här kan göras genom att programmet VELMU förlängs efter 2015. Bland naturtyperna under vatten nämns fladorna och glona särskilt i vattenlagen (2 kap. 11 §). Vattenlagen skyddar enbart flador och glon under 10 ha. Andra naturtyper under vatten är inte skyddade. Särskild vikt läggs på de arter och naturtyper som ingår i EU:s fågel- och habitatdirektiv. Vidare granskas arter och naturtyper som kategoriserats som utrotningshotade på det nationella planet eller inom ramen för HELCOM eller andra internationella konventioner. Information samlas också in om mänskliga aktiviteter som hotar dessa arter och naturtyper. Informationen utnyttjas när åtgärdsprogram utarbetas för att förbättra arternas och naturtypernas status. Åtgärdsprogrammen kan omfatta skyddet av en art eller en naturtyp, eller behandla skydd av flera grupper av arter och naturtyper. Vid behov kan åtgärdsprogrammen utarbetas i samarbete med andra länder. Vid utarbetandet av åtgärdsprogram behandlas också behoven av och möjligheterna att vidareutveckla nätverket av marina nationalparker och andra skyddsområden samt beaktandet av åtgärdsprogrammen i planeringen och planläggningen av havsområdena samt i miljö- och vattentillstånden.
Kunskapen om de bristfälligt kända arterna måste förbättras. Flera hundra arter och hela organismgrupper har på grund av kunskapsbrist lämnats utanför de nationella hotbedömningarna och HELCOMs hotbedömningar. Andelen bedömda arter av totalantalet ökar med ökad kunskap.
2016-2020
ANSVARIG INSTANS
Miljöministeriet (MM) och Jord- och skogsbruksministeriet (JSM)
